The Rockn´Roll Circus.

Den sociala maskinen.
(null)
Hej goingar, 
 
Vad handlar detta inlägg om kan man undra, såhär ligger det till. När jag växte upp var jag en ganska tystlåten liten kille, lite lagom blyg inför människor jag inte kände osv. Allt detta förändrades när musiken kom in i mitt liv, där var man hela tiden tvungen att ta kontakt människor man inte kände. Jag pratar dagligen med främmande människor i jobbet och detta sitter även i när jag som privatperson möter min omgivning. Jag hejar på busschaffören när jag åker buss och frågar om det flyter på i trafiken idag, önskar personen i biljettluckan till T-banan en fin dag, pratar med typ alla pedagoger och föräldrar vid lämning och hämtning på dagis resp. skola. Allt går i ett snabbt tempo och det sker automatiskt, det är som en social maskin som inte kan sluta prata med folk och jag tycker att det är spännande att höra vad andra ska göra under sin dag, hur de mår, om de gjort något kul på helgen osv. Spelar ingen roll om det är en helt okänd person, jag älskar mötet med människor, det är helt oslagbart och alla är lika intressanta. Detta kan ju medföra att nån enstaka tycker att man pratar mycket men det kan jag ta, jag är som jag är och varflr kan man inte heja på personen bakom disken på fiket och samtidigt fråga hur den mår och önska den en fortsatt fin dag, det tycker iallfall jag, vad tycker du?:)
Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress