Men spelar du inte för att det är kul?
(null)
 
Hej goingar!
 
Det kanske inte är så konstigt egentligen men jag kan ändå tycka att det är lite lustigt ändå, när man befinner i nästan vilken situation som helst där det förekommer möten med personer jag inte känner eller kanske enbart ytterst bekanta, får man förr eller senare frågan: Vad jobbar du med? Det är ju en vanlig fras man ställer då oftast samtalsämnena kan vara sinande. När jag får den frågan och svaret blir att jag jobbar med musik, ibland säger jag sångare får jag alltid och nu menar jag alltid följdfrågan, på heltid? Så har det varit i över 20år, alltid samma följdfråga, det är bara personerna som byts ut men frasen är densamma. Jag vet att det är ett yrke som i frilans världen ofta kan kombineras med andra sysslor men om jag säger att jag JOBBAR med musik/sångare då gör jag väl inget annat, eller?:) jag frågar aldrig nån som jobbar på bank t.ex. aha, jobbar du på heltid? Det kanske känns lite drygt att pladdra om detta men ibland blir jag lite trött på denna följdfråga, vi är ju ganska många som jobbar heltid som inte heter Carola, Per Gessle eller Tomas Ledin. 
 
En annan grej som också den dyker upp är att det skulle vara nåt fult med att man vill tjäna pengar på musiken, atta man vill livnära sig som vilken företagare som helst. Detta samtalsämne började redan när jag startade min bana i diverse olika lokala band, jag var fast besluten över att göra någon form av karriär och kunna leva på musik, många var de röster som höjdes att vadå, du spelar väl för att det är kul!? och det här med att göra någon form av karriärskliv sågs som nåt man skulle hålla sig ifrån efter det egentligen inte var nåt riktigt jobb. Den här frågan har inte duggat lika mycket som den föregående med det var inte alls längesen som jag fick frågan vad jag egentligen skulle göra när jag "lekt" klart. 
 
Frilansyrket är ingen barnlek det har jag verkligen fått erfara genom åren men man lär sig att kämpa, att hålla ut, att se nya vägar, att hitta lösningar. Det som är det mest inspirerande är att man får äran att jobba för sig själv, och kanske är det så att musikeryrket fått en lite högre status sen yngre generationer började drömma om en ny yrkeskategori, kändis. Kontentan av hela pladdrandet: Jag spelar verkligen inte bara för att det är kul, jag älskar det, det är mitt kall, säger jag att jag jobbar med en sak, så gör jag det, annars skulle jag sagt nåt annat, så nu vet ni det, tack för ordet :)
 
Är ni redo för en hit?:)
(null)
(Daniel Yngwe med ljudtekniker Johan Lyander, som även skrivit låten)
 
Som vi kunnat berätta tidigare påbörjade The Fantastic Four inspelningarna av nästa singel i veckan som nyss passerat, det är en slagkraftig låt med skön hitfeeling, den kommer även gästas av en av våra stora folkkära artister. låten som har arbetsnamnet "Boom, Boom" är en låt som legat i träda ett par år efter att ha varit supernära en Melodifestivalplats med TFF i spetsen. Nu tar man alltså upp stafettpinnen igen och lirar in det man tror kommer bli den största låten i TFF´s 17-åriga historia.
 
(null)
(Den ultra-effektiva Jonas Fritzon sätter stämmor o dyl på rekordtid)
 
I dagarna två smällde vi in ett gäng olika leadsång tagningar och en massa stämsång, det låter verkligen som låten skulle varit gjord någonstans sent 50, tidigt 60-tal. Tror många kommer bli häpna över soundet på denna, en riktig smällkaramell för alla som gillar den här genren. 
 
(null)
(Rob Undertecknad;) bredde ut sin djupa stämma där andra inte nådde ner:)

Om allt går enligt planerna kommer den släppas innan sommaren tar vid så ni må tro att det är fullt ös på TFF personal, studiogubbar o dyl, självklart vill man ju tajma in det på bästa möjliga sätt då det verkligen känns som en sommar-låt. Håll tummar och tår för att den får sin release på en perfekt solig försommardag, då allt slagit ut i full blom, alla människor är taggade över att möta sommaren och redo för en ny hit!:)
Tar tillfället i akt.
(null)
 
Hej goingar,
 
En riktigt regnfylld morgon gick mig till mötes, molnen kunde knappast varit tyngre och värmen från de första sköna vårdagarna var spårlöst försvunna. Till 99% är jag den som vaknar först, ibland med en liten människa vid min sida men nästan aldrig hela gänget, det gör att jag får ett litet försprång på dagen. Med det menar jag att jag oftast hinner träna lite snabbt, duscha i lugn o ro, gå igenom lite jobb mail och ställa fram frukost o dyl, med detta gjort får man ett otroligt gött flöde under resten av dagen, man är redo för typ vad som helst. Att sen dagarna ibland är regniga och kalla bekommer mig ingenting, jag tar tillfället i akt att njuta av "lugnet före stormen" vara effektiv med jobbrelaterade mail eller uppdateringar av våra kära sociala medier. Det fanns en tid då det alltför ofta var uppförbacke med varje morgon innan man kom upp i varv, men inte nu längre. Visseligen blir det tidiga morgnar men jag tycker om att komma upp på morgonen, att ta vara på dagarna, att forma dom till något bra. 
Visst det finns undantag, vissa morgna går allt fel, då släpper jag ut sportfånen i mig och tänker, ok 1-0 i baken, dags att tänka 0-0 som fotbollsspelarna gör och kämpa på lite extra för att återvinna dagen, och vet du det är otroligt ofta som det funkar. För vem vill gå omkring och ha en riktigt skitdag, hela dagen. Bättre med lite svackor här o där som man sen springer ikapp så känns tillvaron lite mjukare. Hur funkar det för dig, är du trögstartad på morgonen eller kickar du igång på alla cylindrar med en gång?