Håll tummarna.

Hej goingar,

Håll nu tummarna att jag klarar mig igenom denna spelning ikväll, hela min familj var sjuk förra helgen och nu har jag som eftersläntrare fått nåt skit. Sitter på tåget till Malmö för ett stort företagsgig och försöker hålla mig cool. Magen vill vända sig ut och in, skallen värker och feber har jag utan tvekan i kroppen. För att hålla sjuk-tankarna borta läser jag lite spännande lektyr, lyssnar på bra musik, försöker hitta lite bra energi i detta. Alla dagar i Showbusiness är inte kul och denna dag är en av dom men som dom säger "The show must Go on". Något kul har iaf hänt idag, har hittat en amerikansk tillverkare av pop Dolls, tror ni jag fick en ide:)

Snart framme i Malmö, håll tummarna!

Jon Bon Jovi hade rätt.
Hej Goingar!
 
Som tonåring lyssnade jag på en massa olika rockband och ett av dom var Bon Jovi, såg dom för första gången som förband till KISS på Hovet här i Stockholm då Paul Stanley o Co var ute på sin Animalize turne. Jag blev ganska snabbt ett fan och spisade deras plattor friskt under 80-talet. På "New Jersey" plattan fanns det en låt som hette "Blood on Blood" och handlade om de starka band man får till sina bandkamrater och framförallt då i unga år, texten berättar även om när alla gått vidare och gör andra saker i livet så finns man alltid där för sina gamla bandpolare även om den dagliga kontakten är bruten. När jag växte upp tänkte jag mycket på det där, funderade på om det verkligen kunde stämma. Det var ju svårt att veta som tonåring hur man skulle verka och vara som en vuxen man. Just då kändes det overkligt att man en dag kanske tappade kontakten.
 
Mitt band i norrköping hette NASTY och vi lirade i ca 7-8år ihop, det var en fantasiskt kul period i livet då ingenting var omöjligt och hela livet kändes som en enda lång sommar. Det var också en tid då man upplevde mycket för första gången och tillvaron med gruppen var verkligen ett äventyr, det var vi mot hela världen. Vartefter åren gick och bandkamrater började inrikta sig på andra ting tappade vi av naturliga skäl kontakten och idag har vi egentligen ingen kontakt idag alls. Det som slagit mig dock är att man alltid hållt koll på hur det går för de andra, om de mår bra osv. (Sociala medier är en bra grej:) De finns ofta med i tanken och jag tror inte att det enbart rör sig om nostalgiska känslor utan att vi skapade det där starka bandet mellan oss under intensiva tonår som för alltid kommer finnas där vad som än händer. Jag vet att vi alltid kommer finnas där för varann när och om det kniper utan att något sådant har utsagts. 
 
Så Jon, min forne tonårsidol, du hade rätt. Blood on Blood är en av mina favoritlåtar från Bon Jovi katalogen och även om jon inte hade NASTY i åtanke när han skrev den, känns vår historia igen. Tack Jon för denna fantastiska låt:) 
Livet från ljusa sidan.

Hej goingar,

Sorry för ett sent inlägg i bloggen, har de senaste dagarna kört både dubbel och trippel kommando på hemmafronten. Hela familjen har insjuknat i diverse olika ting, det är magsjuka, feber och förkylning. Hela arbetsflödet bara tvärdog i fredags då magsjukan uppenbarade sig. Än så länge har jag klarat mig (ta i trä) men resten av gänget har haft några tuffa dygn, det har iof jag med men på ett annat sätt. För min del har det rört sig om att plocka spyor, tvättat kläder och städat. Just magsjuka är nog nåt bland det värsta, man är så slutkörd efter ett sånt race. Nu hoppas jag att vi ridit ut den värsta stormen och om jag klarar mig igenom detta utan att bli sängliggande är jag mer än glad:) Men i denna kaos situation får man se till ljusglimtarna i tillvaron, vädret har varit exemplariskt fint när jag tagit den minsta på promenad, vi har sett en massa roliga filmer och familjen tightas ihop av situationer som denna. I veckan väntar gigs och en massa annat jobb vi får se hur det blir med det, håll tummarna:)